"So you think you can take on the Swedish Chefs? Think again! But don't let this discourage you.
Please try to beat us, there is nothing that we like better than to gib members of other clans to tiny pieces."
Hur kom du i kontakt med Quake första gången?
Vi var ett gäng som spelade Doom 2 på högstadiet och fick senare nys om att det var något nytt stort på G av id-Software. Vi började spela Quake så fort Qtest kom ut och jag har för mej att vi efter redigt petande fick igång multiplayerläget över modem med hjälp av ett program som hette Silly Software eller något liknande.
...och vad hände sen?
När Quake sedan kom ut var jag 16 bast och hade just börjat gymnasiet. Vi var kanske ett 15-tal i klassen och parallellklasserna som spelade ganska aktivt i datasalarna under rasterna och egenskapade ”håltimmar”. Det är svårt att glömma det hysteriska rasslet på tangentbord och power-knappar när PC-teknikerna dök in i salarna för att försöka sätta dit någon som spelade :-)
Det var ju en del spelande på den tiden, hur mycket spelade du när det blev som värst?
Jag hade precis börjat skada mej mer och mer på snowboard och en rejäl knäskada fick mej att sugas in ordentligt i Quaketräsket. Senare, under ett av de minnesvärda Norsjölanen fick jag reda på att Mumin från Clan Hemul hade gått precis samma öde till mötes.
Spelmässigt så kunde det lätt bli någon timma till ett par timmars spelade om dagen under den här tiden. På sommarloven var det ofta mixmatcher med ”eliten” på DM3 med spelare som DOOMer och LakermaN och annat folk från toppklanerna, då kunde det bli att man satt uppe hela nätterna.
"Bork! Bork! Bork!" |
Sena nätter och saftiga telefonräkningar, hur reagerade omgivningen på quakespelandet?
Online-spelandet var ett relativt nytt fenomen så omgivningen förstod sej nog inte riktigt på vad man sysslade med. Det ansågs nog extremt nördigt det man höll på med. Där hemma såg man det mest som en lek som kostade lite väl mycket i månaden, men när det senare dök upp en och annan sponsorprodukt i form av mus och tisha så förstod man att det kanske var lite mer än bara ”lek”.
"LakermaN was invited to dinner at crazychef Dance's place a few months ago.When I got there I asked him, whats for dinner?. He screamed: GIBBGRYTA followed by something that sounded like BORK BORK BORK!!!"
Sådär gick det officiellt till när Swedish Chefs startades – när kom du in och vilka spelare var ni då i Chefs?
Jag spelade först i den mindre legendariska klanen Quake Cleaner Clan, men kom i kontakt med Chefs efter att ha spelat mot dem med min dåvarande klan.
Swedish Chefs var ju redan då en gammal klan med ett arv (bland annat en legendarisk webbplats), hur var det att komma in gänget som ny?
Det var en stor grej att bli medlem Chefs och jag gillade verkligen hela konceptet och den humoristiska touchen som man hade. Det gjorde att klanen stack ut lite ifrån mängden. Många klaner ville ju istället framstå som så brutala som möjligt. Jag tycker alltid det var bra stämning i klanen överlag, det fanns mycket humor och lekfullhet bland oss. Det anordnades tidigt ett par interna så kallade kockmeats (http://www.frobergh.se/chefsnostalgi/chefsrq/km1.htm) där det tydligen pågick en del galenskaper (missade tyvärr dom!). Lättsamheten och humorn genomsyrade även många av matcherna och det var inte ovanligt med plötsliga spam-utbrott som löd ”Bork Bork Bork!” för att hedra Swedish Chef och för att tagga till litegrann.
Visst fanns det stunder då det kunde uppstå konflikter och när mindre roliga beslut skulle tas, till exempel när man skulle enas om vilken första-lineup som skulle gälla eller om vissa medlemmar inte trivdes med en annan medlem, och så vidare...
Hur påverkade det er andra i klanen av att ha en av världens bästa 1on1-spelare med i laget?
Det påverkade nog inte oss inom klanen så mycket eftersom han hade varit med oss ändå sedan starten (jag för allas talan lite ödmjukt här). Det är klart att vi tyckte det var kul med hans framgångar och uppmärksamhet som 1on1-spelare men vi var väl medvetna om hans potential. Utåt så hade nog Chefs redan hunnit jobba upp ett rykte som en bra klan med bra spelare som kommit och gått, men LakermaN var ju helt klart det största namnet och visst var det säkert klaner som ville åt vår skalp lite extra eftersom han fanns med i laguppställningen.
LakermaN var ju i USA en period – hur funkade det avståndsmässigt med resten av klanen och spelandet?
Eftersom vi fortfarande var modemare och LakermaN hade tillgång till lina kunde han ibland utan allt för genomjävlig ping spela med oss andra. Det fungerade inte alltid så jag tog uppdraget att värva passande medlemmar under den tiden han var borta. Jag var ju inte världens bästa rekryterare så det kom och gick ett gäng under den perioden (tur man inte jobbar inom HR). Jag minns bland annat när jag värvade den finska spelaren Elric och att LakermaN inte tyckte att han var så ”Swedish”, vilket han hade en poäng i ;-)
Kommer du ihåg några speciella matcher? Bästa vinsten eller typ värsta nederlaget?
Några av de mest minnesvärda matcherna var under dagarna som Nine skulle ta sig an den amerikanska superklanen DR. Under den tiden spelade vi samtidigt inofficiella matcher mot Englands ”dreamteam” och Nine. Vi spelade jämnt mot Nine (-+ någon frag) och då minns jag att jag tänkte att vi nog aldrig spelat på högre nivå.
I kategorin risigare matcher kan jag nämna några uppstickare som hade bildat klanen Nuns (om jag inte missminner mej). Det var ett gäng talangfulla killar men med mer attityd än Kanye West. Självklart åkte vi på stryk under en träningsmatch och de var inte sena med att bland annat spamma ned vår gästbok med denna förlust!
Så här rätt många år senare – hur tror du att quaketiden påverkat dig?
Quaketiden har varit en väldigt rolig tid, allt var så nytt och spännande. Online FPS-spelandet hade just tagit fart i och med Quake och internet var fortfarande i sin barndom (för den stora massan). Inte minst har det bidragit till många nya vänskaper under den perioden.
Onlinespelade öppnade ett intresse för tekniken runt det och datorer, detta måste ha bidragit till yrkesvalet att jobba inom IT-branschen. Gymnasiestudierna blev såklart redigt lidande och att läsa vidare var ju bara att glömma då. Som tur var kunde man ta tag i det senare genom det sexiga Komvux. LakermaN skulle förstås vara lite fränare och kunde på något vis tenta av hela terminer på ett prov.
Jag tror även att man formats lite av själva lagspelandet och matcherna. Att man har varit del i ett lag som spelat på hyfsad nivå är nog något som sitter kvar i bakhuvudet och som kan vara bra att ha med sej i andra sammanhang.
Swedish Chefs klassiska webbplats finns faktiskt kvar att beskåda. Ett besök rekommenderas starkt på http://www.frobergh.se/chefsnostalgi/chefsrq